Ungdomsprojekt i civilsamhällets organsisationer : Relationer, samarbeten och utmaningar
Syftet med utvärderingen Ungdomsprojekt i civilsamhällets organisationer. Relationer, samarbeten och utmaningar har varit att ta tillvara erfarenheter och kunskap från arvsfondsprojekt med fokus på unga som utbildas till ledare och ambassadörer inom civilsamhällets organisationer. I utvärderingen har 27 projekt analyserats. Tre av dem har studerats mer djupgående och resterande 24 projekt har studerats mer översiktligt. De studerade projektens verksamheter och fokusområden är varierande. Bland annat representeras frågor om integration, idrott och föreningsliv, psykisk och/eller fysisk hälsa, barns och ungas rättigheter, demokratifrågor, miljö- och odlingsfrågor, förebyggande arbete kopplat till våldsbejakande extremism, ungas delaktighet, ungas sysselsättning, och jämställdhets- och fredsarbete.Vägledande i analysen har följande frågeställningar varit: Vilka spår lämnar Allmänna arvsfondens pengar? Under vilka betingelser lämnar pengarna spår? Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på? Hur upplever målgruppen insatserna? Vilka roller har målgrupperna i projekten och hur får de en röst? Vilka problemformuleringar beskrivs ligga till grund för projektens mål och syften och hur tolkas och hanteras dessa problem i teori och praktik av verksamhetsledare såväl som deltagare?I studien har tre olika vetenskapliga metoder använts: enkät, intervju samt dokumentstudie. Materialinsamlingen skedde under 2019–2021. Under denna tidsperiod gjordes studier av dokument, arbete med enkäter samt intervjuer parallellt med varandra.Majoriteten av projekten ger intrycket av att ha arbetat för att skapa goda förutsättningar för målgruppen runt om i Sverige. De ungas behov står många gånger i centrum.Projektens problemformuleringar, och dess faktiska arbete framstår i de flesta fall som ambitiösa och tydligt grundade i samhälleliga problem. Ibland kan projektens ambitioner dock framstå som för stora givet de komplexa problembeskrivningar man i projekten utgår från.I många av projekten framstår goda mellanmänskliga möten och relationsskapande som ett mål med och/eller konsekvens av projektverksamheten.Administrativa och organisatoriska förutsättningar framstår som en aspekt som för många av projekten har varit en svårighet, inte minst beskrivs detta arbete som väldigt tidskrävande.I projektens samverkan med andra parter ter sig kommunen som en samverkande ”bromskloss” såväl som en möjliggörare. Kommunens och det civila samhällets olika roller och uppdrag tycks avgörande när samarbetet fungerat mindre bra. Tydliga och avgränsade problemformuleringar framstår som underlättande för projektens genomföranden samt för hur väl projekten lyckas uppnå de mål de satt upp. En väl avgränsad målgrupp tycks i sin tur underlätta när det kommer till att involvera målgruppen i det praktiska projektarbetet. I vilken grad och hur de unga involveras i projekten ser väldigt olika ut.Vissa projekt har haft svårigheter att rekrytera unga till sina verksamheter. I flera fall har det varit svårare att rekrytera vissa grupper unga än andra. Flera projekt uppger att det har varit svårare att nå ut till tjejer än till killar. Syftet med de unga ledarrollerna (beskrivs också som ambassadörer, inspiratörer, språkrör, mentorer, förebilder och ledare) är med vissa undantag vagt preciserade. De unga ledarrollerna är många gånger kopplade till utbildningsinsatser. Även dessa tenderar att vara vagt preciserade eller inte uttalade alls.Finansiella hinder, i kombination med att nya projekt ska vara ”nytänkande”, beskrivs skapa svårigheter när projekten planerar för sin överlevnad.Några av projekten har i samband med projektslut omformat sig, dragit ner på verksamheten, gått tillbaka till ideellt arbete eller implementerats inom annan verksamhet. En del har funnit andra finansiärer och kan driva vidare verksamheten helt eller delvis. Andra har avslutats helt.En del av projekten lämnar spår i form av digitala plattformar, appar och metodböcker. För andra projekt kan spårskapandet beskrivas som att kunskap från projekten, eller handlingar i projektets anda, mer informellt implementerats i andra verksamheter och satsningar.