Free to Move Along : On the Urbanisation of Cross-border Mobility Controls - A Case of Roma 'EU migrants' in Malmö, Sweden

Free to Move Along : On the Urbanisation of Cross-border Mobility Controls - A Case of Roma 'EU migrants' in Malmö, Sweden

Publication Type:
thesis
Date Issued:
2019
Authors:
Maria Persdotter
Publisher:
Malmö universitet
Language:
eng
DOI:
10.24834/isbn.9789178770328
ISBN:
978-91-7877-031-1
Abstract:

Den här avhandlingen – som jag valt att ge den svenska titeln Fri att röra sig, förvisad att röra sig: Rörlighetskontrollens urbanisering – Fallet med romska EU-medborgare i Malmö – behandlar den lokala politik som utvecklades i Malmö under åren 2014–2016 i förhållande till närvaron av så kallade utsatta EU-medborgare, och utvecklar ett teoretiskt resonemang om hur exkluderande gränser tar plats och blir till i städer. ”Utsatta EU-medborgare” är ett begrepp som används av svenska myndigheter för att beteckna medborgare från andra EU länder som vistas i Sverige utan en fast uppehållsrätt och som befinner sig i situationer präglade av extrem fattigdom och marginalisering. Medparten av dem som klassas som ”utsatta EU-medborgare” är romer med ursprung i Bulgarien eller Rumänien. I avhandlingen konstateras att gruppen i den allmänna debatten i mycket hög utsträckning omskrivs som oönskade migranter. Med detta som utgångspunkt ställs således frågan hur kommunala och andra lokala myndigheter i Malmö agerar för att hantera närvaron av ”utsatta EU-medborgare”, och hur detta i sin tur påverkar deras möjligheter att utöva sin ”fria rörlighet”. Avhandlingen gör en ansats att utveckla ett teoretiskt resonemang kring urbana gränspraktiker inom EU. Särskilt undersöks de mekanismer som utgör grunden för urban rörlighetskontroll: hur de fungerar, vilka effekter de medför och vad detta i sin tur innebär för den som blir måltavla för sådana praktiker. Avhandlingen är uppbyggd kring en fallstudie av konflikterna kring det så kallade Sorgenfri-lägret – en provisoriskt byggd bosättning som utgjorde ett hem för en stor andel av Malmös ”utsatta EU-medborgare” under åren 2014–2015. Sorgenfri-lägret revs efter en invecklad och mycket omtvistad process genom ett beslut i Malmö stads miljönämnd. Dessförinnan kom bosättningen som omnämnts som ”Sveriges största slum” att stå i centrum för heta politiska debatter gällande frågan om olovliga bosättningar. Med utgångspunkt i fallet med Sorgenfri-lägret undersöker avhandlingen hur myndigheterna i och bortom Malmö resonerar kring och agerar i förhållande till de juridiska gråzoner, moraliska-politiska dilemman och sociala konflikter som omgärdar just denna fråga. Särskilt behandlas fallet med Sorgenfri-lägret som ett nyckel-exempel på hur ”utsatta EU-medborgare” och deras bosättningar framställs och hanteras som en sanitär olägenhet och görs till föremål för ordningspolitiska insatser. Analysen präglas av en poststrukturalistisk ansats och för samman två huvudsakliga forskningsfält: kritiska migrations-studier och rättsgeografisk forskning kring social och rumslig kontroll. Därtill utgör teorier om det som inom forskningen kallas för skalpolitik en viktig referenspunkt. Analysen behandlar den diskursiva framställningen av Sorgenfrilägret de som bodde där som en sanitär olägenhet och undersöker vilka effekter denna framställning fick för den juridiska process som i slutändan ledde till att lägret utrymdes och revs. Avhandlingen som helhet pekar på staden som en arena där komplexa förhandlingar kring uppehållsrättslig status, rättigheter och tillhörighet utspelar sig. Ett bärande argument är att lokala myndigheter i Malmö har kommit att hantera frågan om ”utsatta EU-medborgare” på ett sätt som sammantaget kraftigt inskränker gruppens tillgång till stadens rum, och som därför kan beskrivas som en slags exkluderande gränspolitik på den urbana skalnivån. Detta bidrar i sin tur (i praktiken) till att omforma och inskränka villkoren för den fria rörligheten.

Keywords:
migration borders urban governance vulnerable EU citizens eu migrants squatting racialisation homelessness eu citizenship